Jakten igång?

Pratade med min polare igår. Han bad mig om en tjänst. Då vissa personer tror att undertecknad är samma person som min polare(!) och läser den här bloggen, vill han framföra följande:

-"I stället för att komma med insinuationer och ogrundade rykten, försök åtminstone att vara lite seriösa. Det är inte så svårt att se sanningen om man verkligen vill.
Surfa in på http://www.anglestalking.blogspot.com/ så får ni den. Enkelt!"-

Det var en gång...

Fick ett mail från en vän som just genomgått en akut blindtarmsoperation, och kom att minnas min egen, dock lite annorlunda genomfört ingrepp.

Det var planerat, då jag fick se den hemska ö vi skulle kampera på när jag gjorde lumpen. Det var anno 1965 som vi skulle bosätta oss på Hamnskär några veckor, den lerigaste och mest ogästvänliga ö som fanns i Söderarms skärgård. Så fort vi kom iland gick jag till militärläkaren och angav svåra magsmärtor. Han tog på sig ett par plasthandskar och körde upp fingrarna i bakre regionen.

Jag lyckades med konststycket att ropa "aj" vid rätt tillfällen då han klämde runt i analen. Då han inte tordes ha mig kvar på denna gudsförgätna ö längre än nödvändigt, skickades jag per landstigningsbåt till Norrtälje för vidare transport per tåg till Karolinska. Jag hade fått stränga förhållningsorder att inte inta någon fast föda pga risken att vomera under operationen. Givetvis var det det första jag bröt mot när jag kom till Kungl:a Huvudstaden. Jag hade ju egentligen ingen inflammation så varför skulle jag då svälta? Travade in på en Norma-restaurang vid Odenplan och beställde in en maffig portion med norrlandspölsa.

Mätt och belåten åkte jag så linjebussen till Det Stora Sjukhuset och blev genast inlagd. Ett antal medicinkandidater (jag räknade till ca 12 st.) började klämma på min mage och alla ansåg att det var en långt gången blidtarmsinflammation. Operation samma kväll! Först då började jag känna mig sjuk. Av oro. Vad hade jag ställt till med? Men det var för sent, de klädde av mig och körde mig per rullstol genom något tunnelsystem under marken, tills jag helt plötsligt befann mig i en operationssal med tillhörande personal. Jag vaknade på natten, fortfarande på operationsbordet. "Vad f-n har de glömt bort mig?" tänkte jag och tog ett kliv ner på golvet. Då kände jag att de hade kommit ihåg att operera mig. Jag hamnade på golvet i smärtor från operationssåret.

Nåväl, jag repade mig efter operationen så efter en vecka skulle jag transporteras till min militärförläggning i Vaxholm. Regementets ambulans med 2 värnpliktiga förare skulle utföra transporten. Tänk själv, 2 stycken 20-åriga unga män som fick köra hur fort de ville bara de hade utryckningsljusen och sirenerna på! Så blev det. Jag låg där bak och de körde för fullt ut till Ulriksdals värdshus där vi bestämt att vi skulle äta lunch. Vi kom in på gårdsplanen med fyrhjulssladd och tjutande sirener, ur kliver jag och blir ledsagad in till matstället. Gissa om det blev stora ögon...

Efter jag och mina vårdare ätit oss mätta, tog vi ett bloss, sedan startade ambulansen och vi drog iväg med gruset sprutande och sirenerna på igen...
Det var en riktig lumparhistoria! Och dessutom sann!!!

Power Meet

Nu till något roligare! Jag fick en förfrågan om att köra en gammal amerikanare upp till Power Meet i Västerås i helgen. Sånt tackar man bara inte nej till. Men det blir en omställning att sitta bakom en stor ratt med enormt utslag jämfört med min "lilla" jänkare. Den gamla bilen är lite egensinnig, den bestämmer helt själv när den vill starta och stanna. I lördags var den på sitt soligaste humör och konstrade inte någon gång. Och tur var väl det. Tänk att få motorstopp i den kilometerlånga kön in till området. Men det kokade i många kylare så jag...

Den här dagen var inte så varm, och det kom en kort regnskur som gjorde det behagligt att gå runt på det gamla flygfältet och kolla bilar, bilar och bilar. Och mängder med knallar. Inte riktigt såna man ser på affärsgatan hemma, utan tatuerade äldre gentlemen med reservdelar, navkapslar och annat "junk" som man aldrig kunnat tro att folk skulle köpa.

Senare på kvällen åkte vi "cruising" i centrala Västerås, massor med poliser ute, men de satt mest och tittade. Det var raggarnas dag. De satt på biltak, i skuffar och hängde ut genom fönstren. Och det var ovanligt få som var berusade, glädjande nog. Vi avslutade dagen med en god middag på restaurang nere vid gästhamnen, sedan gled vi lugnt hemåt. När jag senare duschade såg jag i spegeln att min vänstra armbåge fortfarande lyste lite av krom...Härligt!

De fyras gäng

Jag hade tänkt skriva om något roligare än de sista inläggen här, men ändrade mig när jag fick läsa en insändare som en av *"De fyras gäng" skrivit i K-kuriren häromdagen. Jag kallar dem så, för de har rätt många likheter med originalen.

*(Läs fotnot längst ned)

De är (äkta?) medlemmar i samma parti som styr i Vingåker, men beter sig som de tillhörde oppositionen. De har siktat in sig på en politiker som får ta allt skit, oberoende om hon har skuld till det eller ej. Det finns inga regler för hur de kan bete sig, utan öser på så mycket de kan. Nu senast var det om sponsring av ridsport i Vingåker.

Där sitter det en medlem i "de fyras gäng" och ondgör sig över varför inte kommunen inte stöttar ekonomiskt. "Pengar som vi får igen" skriver han. Då tycker jag han borde redogöra för hur kommunen får igen de pengarna. När det gällde skolorna trodde han ju varken på kommunens utredningar eller oberoende konsulter, hur i hela friden tror han att vi ska tro på vad han "vet"? Och i dessa tider när ekonomin är skral ska vi plocka pengar ur en redan tom börs? Sitter han på månen eller vad?

En annan Baggetorpsbo ville börja med olagligheter (civil olydnad) om inte kommunen viker sig för deras vilja. Bravo! Äntligen börjar de visa sitt rätta ansikte! Få vi inte som vi vill, gör vi som vi vill ialla fall!

Vilken fasansfull politisk framtid Vingåker går till mötes! Jag är glad att inte bo där, tänk hemska tanke om dessa människor skulle få makten i byn. Vilken anarki! Dela ut pengar till allt och alla, inte behöva tänka på debet och kredit ska gå ihop.


Fotnot:
”De fyras gäng” är en term som tycks ha myntats av Mao Zedong själv mot slutet av hans liv, då han började få upp ögonen för det hot de fyra utgjorde. Det rörde sig om ultraradikala aktivister som grupperade sig kring Maos hustru Jiang Qing och spelade en viktig politisk roll under den kinesiska kulturrevolutionen (1966–76). Jiang Qing satt säkert i sadeln så länge Mao själv var i livet, men då ”gänget” efter hans död försökte manövrera mot den utsedde efterträdaren Hua Guofeng drog de det kortas­te strået och arresterades under dramatiska former. Impopulära som de var blev de mycket lägliga syndabockar för kulturrevolutionens excesser. I en stor skåderättegång 1980 dömdes de fyra till hårda straff.

Vad har hänt?

Ser till min förvåning att den där herr K. som så tvärsäkert påstod att jag (Ezra) var en (av herr K.) hatad lokalpolitikers far, har börjat inse att han kanske är ute på hal is. Från att tidigare utmanat mig med att vägra ta bort en bild som han påstod bevisade kopplingen, (han skrev "stäm mig!") har han nu backat och kommit till sans och raderat bilden. Kanske har det börjat gå upp för honom att har allt att förlora på sitt beteende.

På en annan sida "tror" han fortfarande att jag är fadern och gör ett desperat försök att blanda in den kvinnliga politikern genom att fråga om vissa egenskaper "går i arv". Jag kan bara svara: Snälla herr K. Du om någon borde veta vad som kan ärvas. Och ser man till hur ofta du tänjer på lagen så kan man förstå varför du tror på det. Jag behöver inte gå in närmare på det än så.

Slutligen önskar jag alla andra en trevlig fortsättning på midsommarhelgen, och hoppas sommaren dyker upp snart...

För er som funderar

Jag lägger in en länk till en blogg, tillhörande en man som enligt mitt förmenande tagit som sin livsuppgift att försöka smutskasta så många som möjligt i sitt eget parti. Han skyr inga medel, huvudsaken det gagnar hans syften. Det är min åsikt.

Läs här och bilda dig en egen uppfattning!

Rykten och konspirationer...

Jag fick reda på av en vän att sagan jag publicerade åt henne har kopierats och hamnat på en annan blogg. Inte nog med det, mannen som står för bloggen har varit fräck nog att även stjäla en bild som tillhör mig utan att be om tillåtelse. Det är ett brott mot upphovsrättslagen. Han har även försökt ta reda på mitt riktiga namn bakom min pseudonym.

I tron att jag är en av personerna på bilden han stulit, har han delgett sina läsare uppfattningen att jag är far till en politiker som han starkt ogillar.Han har i raljerande ordalag kommenterat saker som han inte har en aning om. Denne man verkar ha en grandios självsyn och är till synes psykopatisk till sin läggning. Han har lyckats samla ett antal sympatisörer runt sig som
verkar ha samma sjukdom. Det enda deras liv kretsar kring är att göra livet surt för andra.

För att inte skada de personer som finns med på bilden (som f. ö. är tagen i Ånnaboda i ett helt annat sammanhang) kommer jag att radera den. Jag hoppas mannen som stulit bilden gör detsamma för att undvika anmälan. För att hindra fler galna konspirationsteorier och ryktesspridningar, kan jag meddela att det inte var jag som startade andra
världskriget, ej heller beordrade 9/11-attacken.